Gränsland 6/2003  Redaktionen ville med detta nummer lyfta fram några verk och kanske locka till fönyad läsning, rentav locka nya läsare. Stig Hedén berättar om det praktiska arbetet på ett förlag och kontakten med författare. Årets hyllade Brockhusenspel ses också ur ett litet annorlunda perspektiv, regissörens och barnens. 

Gränsland 7/2004, sällskapets årliga utgåva innehåller förutom en redovisning av 100-årsjubileet, en skildring av Albert Olssons syn på det egna författarskapet och exempel på hur mycket hembygden och naturen betydde för honom.
Regissören Martin Odd ger oss sina funderingar kring detta att vara skådespelare och vi möter författaren som såväl historieberättare och pensionatsgäst!

Gränsland 8/2005  I detta nummer ägnar vi oss åt Albert Olssons romanserie om 1600-talets skånebönder under danskväldet, framför allt den första delen, Innan svenskarna kom. 
Vi möter också Albert Olsson i vardagslivet i en intervju med två av hans barn och får ett annorlunda perspektiv på hans liv och författarskap.
Naturligtvis finns kommentarer kring årets spel med. Några av spelets skådespelare kommer till tals.

Gränsland 9/2006 ägnar stort utrymme åt ämnet historiska romaner. K Arne Blom och Hans Carlsson ser på ämnet ur två olika perspektiv, det litterära och det personliga.
Halmstad 700 år har inspirerat redaktionen till att lyfta fram Albert Olssons 1200-talsepos om Halmstads ursprung och Elisabeth Manhof funderar kring ägaren till den guldring, som år 1902 blev funnen intill kyrkoruinen vid Övraby.
Vi får också i intervjuer lära känna Albert Olsson som lärare och vän.

Gränsland 10/2007 
I detta nummer möter vi den miljö Albert Olsson som nyutexaminerad lärare trädde in i och långt senare skildrade i Nya fröken.
Harplinge var unikt på flera plan, vilket framkommer i intervjun med Ture Gustavsson och i Eric Rasmussons artikel om Ludvig Nanneson. Sven Larsson har forskat i Hallands historia på Tore Gudmarssons tid. Redaktionen lyssnar också på röster om Brockhusenspelets vara eller icke vara.